1. ,
  2. [
  3. A
  4. B
  5. C
  6. D
  7. E
  8. F
  9. G
  10. H
  11. I
  12. J
  13. K
  14. L
  15. M
  16. N
  17. O
  18. P
  19. R
  20. S
  21. T
  22. U
  23. V
  24. W
  25. Ö

König Persson ~1630–1669

Bonde

Kön: Man Levnadsålder: ≈39

Levnadsbana

Föddomkring 1630 Granö Vindeln fs. Degerfofs fs. AC
Bonde
Dottern Barbro Köningsdotter föds (≈32)1662 Granön Umeå lfs. AC
Död (≈39)1669 Granö Vindeln fs. Degerfofs fs. AC

Källa: Age: ABOUT 38-39

Personanteckningar

<p>&nbsp;</p><p><p> </p></p><p>König Persson</p>

Bonde. Blev högst 39 år.

<p>&nbsp;</p><p><p>Far:</p></p><p> Per Matsson (1592 - 1655) </p>

<p>Född:</p><p> 1630 Granö Umeå 1) </p>

<p>Död:</p><p> 1669 Granö Umeå 1) </p>

Familj med Anna Olovsdotter Orm (1625 - )

<p>&nbsp;</p><p><p>Vigsel:</p></p><p> 1) </p>

<p>&nbsp;</p><p>Barn:</p>

Barbro Köningsdotter (1662 - 1745)

Familj med Anna Axelsdotter Orm

Noteringar

<p>König Persson var gift med en dotter till Olof Svensson Orm,</p><p>vilket bl a framgår av vårtinget 1676 där salige Axel Orms systers</p>

man König Persson omnämns.

Bonde först i Klabböle

År 1671 kommer för första gången striden om Fatträsket mellan

bygd och lappmark till synes i domböckerna. Könich Pedersson i

Granön, som år 1667 å Ume ting hade första gången uppbjudit ett av

honom upptaget hemman för vinnande av fastebrev, klandrades

nämligen av lappen Nils Andersson från Umbyn, för att han hindrade

denne att "bruka sina fisketåhlar" i nämnda sjö. Könich genmälde,

att av urminnes tider vore detta träsk under hans hemman hävdat,

men att Nils Andersson ändock fiskade däri, även just den tid, då

Könich idkade själv där "sina våhnar"; detta säges han, Nils

Andersson, göra "efter förriga bruk och gammal sedvänjas givandes

dessförinnan andra lov detsamma att göra". Vidare klagade Könich,

att, när han ber lappen för betalning föra hans fisk därifrån,

denne förvägrar sig att bespringa honom. Resultatet blev, att de

härom blevo "inför rätten med handsträckning förlikte (emedan

bevisligt är berörde träsk av fornt och urminne Könich hemman

tillytt hava), att Nils Andersson brukar med Könich Pederssons lov

och minne samma träsk uti hans frånvaro, men när Könich själv är

närvarande, skall Nils Andersson därmed avstå, icke heller

<p>någonsin androm lov giva där att fiska. Nils Andersson tillsäger</p><p>sig ock vilja för betalning hjälpa Könich Pedersson med sin avel</p>

ifrån förbemälta träsk, då han därom tillitas".

Könich Pedersson i Granön var faktiskt ej direkt taxerad för

Falträsket. Falträsket hade visserligen länge varit upptaget som

beskattat träsk och kan ända in på 1600-talet med säkerhet

konstateras som ett av de starkare beskattade i sin lappmark. Men

åtminstone efter 1613 är det försvunnet ur skattelängden.

Vid tinget 1699 förekom åter frågan om Fahlträsket. Här är det

länsmannen i Umbyn, lappen Mårten Mårtensson, som är svarande, och

Könich Pärsson frän Granön, den siste i likhet med vad fallet var

år 1671, samt dessutom Anders Nilsson i Kussjön, som äro kärande.

Men nu blev det ingen förlikning. Det dömes alldeles analogt med

vad som skedde om Sandöran. Fahlträsket var ej särskilt skattlagt.

År 1702 utfördes så kustlandsböndernas anspråk på mera bred bas

och med något mera allmän syftning.

Det börjades med att vid tinget vice pastorn i Umeå socken,

herr Erik Plantin, uppläste å en del bönders i Västerbotten vägnar

en skrivelse, undertecknad av Håkan Andersson i Hjuken, på egna

och andra bönders vägnar (Olaf Nilsson från Rödå, Kiönik Persson,

Zachris Ersson och Jon Hansson i Granön samt Nils Nilsson i

Tegsnäset). Häri gjorde nu bönderna en framställning mot "intrång

<p>och åverkan på deras urminnes lagfästade och skattlagda</p><p>träskfisken både vinter och sommar den tiden, som de själva ej</p>

hava tillfälle dem att idka och bruka"; träsken bleve sålunda

"utblottade" på fisk. Kärandena sade sig härigenom lida skada, i

synnerhet som de i rotering och taxering vore "ansedde" för dessa

fisken. De sjöar, det är fråga om, vore "i synnerhet" Rusksele och

Ajaur, som båda till vatten och land hörde till Hjukbyn, vidare

Sikselet, Holmträsket och Fahlträsket, som hörde till Rödåbönder;

till Tegsnäset och Granön hörde Bredselet. Om nu lapparna ej

upphörde med fiske i dessa sjöar, skulle de vid nästa ting

lagsökas.

Hela ärendet blev vid Lyckseletinget år 1705 upptaget till förnyad

och, så långt möjligt var, allsidig prövning enligt ett utförligt

protokoll av för lappmarkstingsrätterna vid denna tid alldeles

ovanligt omfång.

"Anbelangande den uppkomne tvist och stridighet mellan en del

lappar av Umeåbyn i Umeå lappmark och några bönder av Granön,

Tegsnäset, Rödå, Degerfors och Tväråträsk i Umeå socken om

fiskebruket i åtskilliga träsk, här uti lappmarken belägna, så att

bönderna allaredan anno 1702 den 7 januari här vid Rätten sökt

förbud på lapparna, det de dem därsammanstädes intet intrång göra

skulle", påmindes nu, att lapparna å sin sida klagat över

bönderna, såsom vederbörande protokoll utvisade. Plantin hade -

enligt protokollet - sökt få målet förlagt till häradsrätten för

Umeå socken, med motivering att de omtvistade träsken läge inom

Umeå sockenrå, vilket "dock icke varit bevisligt". Enligt kartan

av 1671 läge de inom lappmarksrå, och skulle tvistigheten således

"till forum vid Lycksele tingstall", vilket på

landshövdingeämbetets vägnar landssekreteraren Olaus Dubb enligt

skrivelse av 3 dec. 1703 resolverat, varjämte han uppdragit åt

domhavanden därstädes att företaga en laga rannsakning över samma

mål och kommunicera landshövdingeämbetet densamma. - Plantin var

alltså tillika med lapparna citerad till tinget. Han var tydligen

ej närvarande, men rådsmannen från Umeå, Peder Mattsson, inlämnade

en förseglad skrivelse med anhållan att få den uppläst vid

begynnelsen av målets handläggning. Denna inledning klargör, att

bönderna ej fullföljt sin talan, sedan de fått klart för sig, att

forum bleve vid Lycksele. Det är lapparna, som gått till en

offensiv, och de ha indragit utom de tre år tidigare uppträdande

<p>bygdelagsbönderna även bönder ifrån de äldre och något längre bort</p><p>från Lappmarken liggande byarna Degerfors och Tväråträsk, vilka</p>

knappast under sextonhundratalet omtalas som konkurrenter till

lapparna om fisket, ehuru de tydligen idkat något fiske på

allmänningen och uppåt.

Var fosterfar till brodern Eriks barn efter det att han drunknade

1667.

<p>Källa: Leif Boström</p><p> </p>

<p>&nbsp;</p><p>Källor</p>

<p>1) J:011-10-25 </p><p><p> </p></p><p><p> </p></p><p> </p>

<p>&nbsp;</p><p><< Startsida </p>

<p>Skapad av MinSläkt 3.5, Programmet tillhör: Kurt Löfgren</p><p> </p>

Skapad av Genney 3.0