König Persson ~1630–1669
Bonde
Kön: Man Levnadsålder: ≈39
Levnadsbana
| Född | omkring 1630 Granö Vindeln fs. Degerfofs fs. AC |
| Bonde | |
| Dottern Barbro Köningsdotter föds (≈32) | 1662 Granön Umeå lfs. AC |
| Död (≈39) | 1669 Granö Vindeln fs. Degerfofs fs. AC |
Källa: Age: ABOUT 38-39 |
Personanteckningar
<p> </p><p><p> </p></p><p>König Persson</p>
Bonde. Blev högst 39 år.
<p> </p><p><p>Far:</p></p><p> Per Matsson (1592 - 1655) </p>
<p>Född:</p><p> 1630 Granö Umeå 1) </p>
<p>Död:</p><p> 1669 Granö Umeå 1) </p>
Familj med Anna Olovsdotter Orm (1625 - )
<p> </p><p><p>Vigsel:</p></p><p> 1) </p>
<p> </p><p>Barn:</p>
Barbro Köningsdotter (1662 - 1745)
Familj med Anna Axelsdotter Orm
Noteringar
<p>König Persson var gift med en dotter till Olof Svensson Orm,</p><p>vilket bl a framgår av vårtinget 1676 där salige Axel Orms systers</p>
man König Persson omnämns.
Bonde först i Klabböle
År 1671 kommer för första gången striden om Fatträsket mellan
bygd och lappmark till synes i domböckerna. Könich Pedersson i
Granön, som år 1667 å Ume ting hade första gången uppbjudit ett av
honom upptaget hemman för vinnande av fastebrev, klandrades
nämligen av lappen Nils Andersson från Umbyn, för att han hindrade
denne att "bruka sina fisketåhlar" i nämnda sjö. Könich genmälde,
att av urminnes tider vore detta träsk under hans hemman hävdat,
men att Nils Andersson ändock fiskade däri, även just den tid, då
Könich idkade själv där "sina våhnar"; detta säges han, Nils
Andersson, göra "efter förriga bruk och gammal sedvänjas givandes
dessförinnan andra lov detsamma att göra". Vidare klagade Könich,
att, när han ber lappen för betalning föra hans fisk därifrån,
denne förvägrar sig att bespringa honom. Resultatet blev, att de
härom blevo "inför rätten med handsträckning förlikte (emedan
bevisligt är berörde träsk av fornt och urminne Könich hemman
tillytt hava), att Nils Andersson brukar med Könich Pederssons lov
och minne samma träsk uti hans frånvaro, men när Könich själv är
närvarande, skall Nils Andersson därmed avstå, icke heller
<p>någonsin androm lov giva där att fiska. Nils Andersson tillsäger</p><p>sig ock vilja för betalning hjälpa Könich Pedersson med sin avel</p>
ifrån förbemälta träsk, då han därom tillitas".
Könich Pedersson i Granön var faktiskt ej direkt taxerad för
Falträsket. Falträsket hade visserligen länge varit upptaget som
beskattat träsk och kan ända in på 1600-talet med säkerhet
konstateras som ett av de starkare beskattade i sin lappmark. Men
åtminstone efter 1613 är det försvunnet ur skattelängden.
Vid tinget 1699 förekom åter frågan om Fahlträsket. Här är det
länsmannen i Umbyn, lappen Mårten Mårtensson, som är svarande, och
Könich Pärsson frän Granön, den siste i likhet med vad fallet var
år 1671, samt dessutom Anders Nilsson i Kussjön, som äro kärande.
Men nu blev det ingen förlikning. Det dömes alldeles analogt med
vad som skedde om Sandöran. Fahlträsket var ej särskilt skattlagt.
År 1702 utfördes så kustlandsböndernas anspråk på mera bred bas
och med något mera allmän syftning.
Det börjades med att vid tinget vice pastorn i Umeå socken,
herr Erik Plantin, uppläste å en del bönders i Västerbotten vägnar
en skrivelse, undertecknad av Håkan Andersson i Hjuken, på egna
och andra bönders vägnar (Olaf Nilsson från Rödå, Kiönik Persson,
Zachris Ersson och Jon Hansson i Granön samt Nils Nilsson i
Tegsnäset). Häri gjorde nu bönderna en framställning mot "intrång
<p>och åverkan på deras urminnes lagfästade och skattlagda</p><p>träskfisken både vinter och sommar den tiden, som de själva ej</p>
hava tillfälle dem att idka och bruka"; träsken bleve sålunda
"utblottade" på fisk. Kärandena sade sig härigenom lida skada, i
synnerhet som de i rotering och taxering vore "ansedde" för dessa
fisken. De sjöar, det är fråga om, vore "i synnerhet" Rusksele och
Ajaur, som båda till vatten och land hörde till Hjukbyn, vidare
Sikselet, Holmträsket och Fahlträsket, som hörde till Rödåbönder;
till Tegsnäset och Granön hörde Bredselet. Om nu lapparna ej
upphörde med fiske i dessa sjöar, skulle de vid nästa ting
lagsökas.
Hela ärendet blev vid Lyckseletinget år 1705 upptaget till förnyad
och, så långt möjligt var, allsidig prövning enligt ett utförligt
protokoll av för lappmarkstingsrätterna vid denna tid alldeles
ovanligt omfång.
"Anbelangande den uppkomne tvist och stridighet mellan en del
lappar av Umeåbyn i Umeå lappmark och några bönder av Granön,
Tegsnäset, Rödå, Degerfors och Tväråträsk i Umeå socken om
fiskebruket i åtskilliga träsk, här uti lappmarken belägna, så att
bönderna allaredan anno 1702 den 7 januari här vid Rätten sökt
förbud på lapparna, det de dem därsammanstädes intet intrång göra
skulle", påmindes nu, att lapparna å sin sida klagat över
bönderna, såsom vederbörande protokoll utvisade. Plantin hade -
enligt protokollet - sökt få målet förlagt till häradsrätten för
Umeå socken, med motivering att de omtvistade träsken läge inom
Umeå sockenrå, vilket "dock icke varit bevisligt". Enligt kartan
av 1671 läge de inom lappmarksrå, och skulle tvistigheten således
"till forum vid Lycksele tingstall", vilket på
landshövdingeämbetets vägnar landssekreteraren Olaus Dubb enligt
skrivelse av 3 dec. 1703 resolverat, varjämte han uppdragit åt
domhavanden därstädes att företaga en laga rannsakning över samma
mål och kommunicera landshövdingeämbetet densamma. - Plantin var
alltså tillika med lapparna citerad till tinget. Han var tydligen
ej närvarande, men rådsmannen från Umeå, Peder Mattsson, inlämnade
en förseglad skrivelse med anhållan att få den uppläst vid
begynnelsen av målets handläggning. Denna inledning klargör, att
bönderna ej fullföljt sin talan, sedan de fått klart för sig, att
forum bleve vid Lycksele. Det är lapparna, som gått till en
offensiv, och de ha indragit utom de tre år tidigare uppträdande
<p>bygdelagsbönderna även bönder ifrån de äldre och något längre bort</p><p>från Lappmarken liggande byarna Degerfors och Tväråträsk, vilka</p>
knappast under sextonhundratalet omtalas som konkurrenter till
lapparna om fisket, ehuru de tydligen idkat något fiske på
allmänningen och uppåt.
Var fosterfar till brodern Eriks barn efter det att han drunknade
1667.
<p>Källa: Leif Boström</p><p> </p>
<p> </p><p>Källor</p>
<p>1) J:011-10-25 </p><p><p> </p></p><p><p> </p></p><p> </p>
<p> </p><p><< Startsida </p>
<p>Skapad av MinSläkt 3.5, Programmet tillhör: Kurt Löfgren</p><p> </p>